Det krucifix som hänger i Medeltidsmuseets kyrkodel, är originalkrucifixet från medeltidens Storkyrkan. Då hade det förstås mer färg, men intrycket är fortfarande kraftfullt, där han hänger.

Så här dagen före födelsedagen passar vi på att önska er en trevlig helg!

Nu är ryttaren på plats i museet. Han står på ett litet podium, bredvid sin vän fotsoldaten. De är på väg till slaget vid Brunkeberg, som stod 1471, och ryttaren har en helrustning som var högsta mode vid denna tid.

Galgbacken tar nu form med korp och allt. Ljussättningen är i nuläget gjort för fotografering, och kommer förmodligen att ändras innan utställningen öppnar!

Doktorn står och tittar på en figur som är sjuk. Epidemier var inte helt ovanliga under medeltiden, men till skillnad från idag så fanns inget vaccin. Hög som låg gick åt. När pesten drog genom Sverige i mitten av 1300-talet dog ca 1/3 av befolkningen.

Sömmerskan Vea korrigerar det sista på sjuklingens kläder, innan figuren monteras in i den öppna montern.

Här sitter hon på plats. Lite mer smuts och skräp runtikring så är vi tillbaka i 1400-talets Stockholm.

Under november monteras flera av de nya figurerna upp. Det är komplicerat eftersom det fortfarande byggs en hel del, och det inte är så bra med damm på de känsliga dockorna. En av figurerna i utställningen föreställer en medeltida doktor. Här ses dockmakaren Cathrine arbeta med huvudet innan montering.

Det är viktigt att allting sitter fast ordentligt. Därför borras järnstänger in i lederna på dockornas händer och armar.

En del av utställningen visar hur kalkmålning utförs, steg för steg. I valvet kan man se fyra olika faser: ett kalt tegeltak, ett kalkat tak, ett “punsat” tak (skissmålat) och ett färdigmålat tak.

Skisserna förs över från papper till valv genom att man sticker en mängd små hål i skisspappret, lägger det mot väggen och “punsar” det med en liten påse med färgpigment. Färgen läcker igenom papprets hål och skapar en avbild i små prickar på väggen.

Många olika pigment och blandningar används för att få rätt kulörer på väggarna.

De stora montrar som ska innehålla alla vapen och krigsföremål har nu kommit på plats. De ser märkligt stora ut där de står, men det kommer att bli väldigt bra när de fylls med innehåll!

Nu har hästen anlänt till utställningslokalen. Fortfarande lite fuktig av limmet och med en hel del fix kvar står hon på rätt plats och kommer inom någon månad att få en ryttare i rustning på ryggen, och en fotsoldat vid sidan.

Hästen anlände i en vanlig hästtransport. Det såg lite märkligt ut när den körde ner i Riksdagens varumottagning.

Scenografen Sten Jensen tar en titt på hästen.

Efter ytterligare en vecka har jag besökt Oscar Nilsson i dockmakarstudio igen, och nu börjar man få en uppfattning om hur Birger jarl kan ha sett ut.

Oscar menar själv att Birger jarls kranium är ett av de mest tydliga han har arbetat med när han har rekonstruerat ansikten. Sannolikheten att rekonstruktionen faktiskt ser ut som Birger jarl gjorde är därmed större än vanligt!

Så här långt har ansiktet skulpterats i lera. När detta är klart kommer hela ansiktet att bli form för en ny gjutning i silikon, som sedan i sin tur sminkas och får hår och andra detaljer. Mer om detta senare!